Den yngre karolinska livrocken för infanteriet

Östgöta 3-männingar år 1721
Livrockar av gott mörkt blått commiskläde med dubbel brett gult gott och försvarligt commisboj till foder.
Gula klädeskragar och uppslag.
12 vita trådknapphål frammantill med platta tennknappar utan öppna rocktaskor, dock blinda trådknapphål med 3 knappar på var taska och 1 knapp uti vardera sidan med sin fulla längd och vidd, utan ovanliga skarvar, samt öppen klapp för bandeleret på vänstra axel med knapp därtill.
Källa: Krigskollegii brev 1721 (5865).

Mundering för en Karolinsk Pikenerare åren 1700-21

stawert-vasterbotten

Uniform
Kappa eller pajrock Kappan av tex blått kommiskläde underfodrad med gult bojfoder, gul klädeskrage och ett stort och ett litet kappspänne.
Livrérock av tex blått kommiskläde med gult bojfoder, klädesuppslag och krage. Stora tenn- eller mässingsknappar.
Tröja, kamisol eller väst av skinn eller kläde fodrad med buldan och små tenn- eller mässingsknappar.
Byxor av skinn eller kläde med två byxsäckar (fickor) samt tre knappar.
Hatt med galon/ylleband, knapp och snöre eller karpus av kläde och boj.
Kommishandskar med sämskat bockskinnsgrepp och styva sämskade buffelkragar
Strumpor, långa stickade i ull (dubbelstickade)
Skor av vaxläder med spännen
Skjorta av blaggarn
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti
Halsduk i olika färger av tex kattunlärft
Knäremmar av oxskinn med mässingssöljor

Övrig mundering
Kam med foder (luskam)
Livgehäng av sämskat oxskinn med sölja av mässing
Flaska av koppar, trä eller förtent bleck med rem
Ränsel av ludet kalvskinn med en rem och saltpung

Gevärssorter
Pik (9 alnar/5.4 meter)
Kommisvärja med balja (från 1685 med varbalja)

Marschpersedlar
Blaggarnskjorta
Halsduk
Nattmössa (stickad)
Marschskor
Fotsockor
Marschstrumpor (stickade)
Damaskor/snösockor

1941527_669216213125091_2016516919_o

Munderingen för Karolinska musketerare åren 1700-21

1544455_10203427082532542_7479980587155234038_n

Uniform
Kappa eller pajrock av kommiskläde. Kappan med två mässingsspännen.
Livrérock av kommiskläde fodrad med boj och linne. Knappar av tenn eller mässing
Tröja, kamisol eller väst av skinn eller kommiskläde med tenn- eller mässingsknappar
Byxor av skinn eller kommiskläde med knappar
Hatt (svart) med snöre och knapp eller karpus av kläde och boj
Kommishandskar av sämskat bockskinn och styva kragar av sämskat buffelskinn
Ullstrumpor, långa dubbelstickade
Livréskor av vaxläder med spännen
Skjorta (linnelärft)
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti
Halsduk i olika färger av kattunlärft
Knäremmar av oxskinn med söljor i mässing

13244184_777629949040218_7833648624805958473_o

Övrig mundering
Bantlärrem av sämskat oxskinn och 2 mässingsringar. En tvärhand breda med vidhängande kruthorn, smörjhorn samt fängnålsknippe.
Krutpung med mått
Kruthorn

Kruthorn för Österbottens regemente 1700

Kulpung
Smörjhorn/Smörjflaska
Ett knippe fängnålar (3 st.). Två av mässing och 1 av järn.
Skruvjärn
Skruvfil
Krats
Skurlapp
Kam med foder (luskam)
Livgehäng av sämskat oxskinn med sölja av mässing. Skinnade bajonettaskor vid behov.
Låsbetäckare/musköthölster av svart smorläder
Flaska av koppar, trä eller förtent bleck med rem
Ränsel av ludet kalvskinn (eller svart passerläder) med rem och saltpung
Värjeband/portepé av olika kvalitet och kulör
Klapp till bantlärtaska (vissa regementen)
anders-rensnal-3
1 knippe rensnålar

Gevärssorter
Musköt (luntlås eller flintlås)
Muskötrem av svart smorläder med två svarta söljor
Kommisvärja med balja (från 1685 med varbalja)
Bajonett med balja
Bantlärtaska av gott svart läder (gamla eller nya modellen)
Luntbetäckare (om truppen hade luntlåsmusköter)

14291772_10210568309224612_1033060872872233511_n
Klapp m. Livgardet till fot (till salu hos Tailor & Arms)

Marschpersedlar
Skjorta av blaggarn
Halsduk av kattunlärft
Nattmössa (stickad). Vit tex.
Marschskorde göres massiva med beksöm på sidorna och under botten” (Dalreg. 1717)
Fotsockor
Marschstrumpor (stickade)
Dammasker/snösockor

I krigets andra del, då den nyare bantlärremmen och bantlärtaskan kom infanteriet till del, så skulle det hänga 3 stycken saker från remmen; Fängnålarna, kruthorn samt smörjhorn. Vid vissa regementen hängde dock även en krutpung vid remmen. Fanns luntlåsmusköter vid förbandet kunde även luntan och luntbetäckaren vara fästad vid remmen

Den Karolinska Officersuniformen 1700-21

officerare-tavastehus-1696
Officerare vid Tavastehus 1696

Hur Officerare skall vara klädda under Infanteri- Dragon- och Kavalleriregementena.

Rock
K.M:t lämnar över friheten beträffande kostbarhet och värde hos parad- och tjänsteklädning samt munderingar för att distingera sig från sina underhavande Officerare, men alla Officerare skall ha lika kläder och alla skall ha blå rock skuren efter samma fason, nämligen smala i livet och vidare nedtill med små uppslag.
Ett exempel på undantag ifrån denna bestämmelse med blå rockar är Bohusläns dragoner där Officerarna år 1694 åläggs att bära gröna rockar ”lika dragonerna”.

Klädesrockarna för drabanterna skulle ha flata förgyllda knappar 3 7/12 dussin/rocken, samt guldgalon på uppslag och rocktaskorna.

När Regementet uppbryter skall alla officerare ha släta gråa rockar skurna efter samma fason.

erdman-nils-kapten-i-livdrabanterna
Nils Erdman med ringkrage

Paradrock
Överstelöjtnantens och Majorens paradrockar skall vara i allt lika sirade med galoner.
Kaptenernas paradrockar skall vara lika med vad förut sagts (mom.1), sirade m. knappar och knapphål av guldtråd och med guldgalon kring hand-och rockklapparna; livgehäng överdragna med guldgaloner vilka bäras utanpå rocken; älghuds- el. hjortläderhandskar med små slag och guldgalon; svart hatt med smal guldbord; blå strumpor.
Löjtnanternas och Fänrikarnas (Kornetters) paradrockar skall också vara lika varandra till fason och uppslag, men utan galon på uppslagen eller rockknapparna utan blott knappar och knapphål sirade med guldtråd och i övrigt lika Kaptenernas.

Men rockarna som Kaptenerna, Löjtnanterna och Fänrikarna (Kornetterna) brukar på vakt eller campering är utan galoner och med blå knappar och alla gjorda (t. fason) såsom här tidigare sagts.

Officersrockarna för gratialisterna  var år 1712 sydda av 5 1/2 aln blått kläde, 5 aln gul boj, 1 lod blå kamelhårstråd, 1 1/2 aln lärft till stoffering samt hade 3 dussin mässingsknappar.

franc-zacharias
Zacharias Franc

Kyller i förekommande fall
Kappa av blått kläde och blå boj med förgyllt mässingsspänne.
Bohus dragoners officerare skulle dock bära gröna kappor precis som dragonerna.

Byxor av olika material och färger. Skinnbyxor vid kavalleriet och blåa klädesbyxor vid Infanteriet vanligtvis.
Väst/Kamisol av olika material och färger.
Skjortor (skjortan med är stofferad med goda silkesband. Drabanterna).
Hatt. Svart med guld-bord/galon och förgylld mässingsknapp (även guld-hattband. Drabanterna).
Halsduk av tex krepong i olika färger, ofta i silke.
Skor med mässingsspänne.
Stövlar med vador och sporrläder med sporrar.
Stövelstrumpor goda yllestickade
Stövlingar som skyddar strumporna i stövlarna
Handskar med bockskinnsgrepp och älghudskragar. Kragarna fodrade med lintyg. I förekommande fall kantade med guldgalon på kragarna.

von-horn-arvid-bernhard-kaptenlojtnant-i-k-livdr
Arvid Bernhard von Horn med ringkrage

Halskrage/Ringkrage
Alla officerare skall ha kragar av vilka översten av silver och helt förgylld med K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom hans ringkrage skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda m. K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenernas också av silver helt förgyllda men blott K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom deras ringkragar skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda med K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenens också av silver helt förgylld, men blott K.M:ts namn med krona av blå emalj. Löjtnanterna och Fänrikarna är av vitt polerat silver med förgyllt K.M:ts namn och krona av samma storlek och fason som kaptenernas (se nedan).

Halskrage/Ringkrage för Fänrik och Löjtnant

PS. Kavalleriofficerare bar inte ringkragar då de slog i ansiktet vid ritt DS

Harnesk/Kyrass
Alla officerare skall ha goda och för muskötkulor skottfria bröstharnesk av en modell. I förekommande fall skaffade de sig även ett paradharnesk.

kyrass-1a-slutet-av-1600-talet
Officers-kyrass från slutet av 1600-talet

Värja
Alla Officerare som är på vakt eller annars göra tjänst skall ha goda halva Estokader till längd och i övrigt lika dem vid Livgardet till fot brukade och tjänliga till hugg och stick med förgyllda fästen och goda varbaljor utanpå de vanliga baljorna.

stobee-lorentz-christoffer
Lorentz Christoffer von Stobee (självporträtt i Viborg)

Stångvapen
Officerarna Skall ha halvpikar, 5 aln långa, av samma modell med bruna skaft varöver Majoren skall ha eftersyn och ej tillåta någon för deras olikhet. Halvpikar med förgyllt mässingsbeslag (Jämtlands dragonreg.).

Musköt
Varje Officerare skall ha en glatt bössa att brukas i fält alla av en modell och lika kaliber med musköt. Förekom även studsare (Dalregementet år 1718).

Livgehäng
Hel över med guldgaloner omfattade, vilka för Kaptener/Ryttmästare och nedåt i Officersrangen skall bäras utanpå rocken. Dvs rocken skall då för dessa Officerare vara knäppt.

Portepé/Värjband
(blå och gula silkes-värjband. Drabanterna).

von-kohler-magnus-gabriel
Gabriel Magnus von Köhler
med guldbandet kring hattknappen

Sadelmundering
Alla Officerare skall ha lika schabrak och hölsterkappor på den hästen vilken de genom mönstringen vill passera (se mer under kavalleriet).

Officerstält (se nedan)

talt-officer
Officerstält

Rustvagn
Officerare skall ha rustvagnar eller rustkärror och tält av god buldan alla efter en modell som de efter hand få skaffa, men Löjtnanterna och Fänrikarna kan tillsammans ha en kärra och ett tält.

creutz-carl-gustaf
Carl Gustaf Creutz i kyrass

Carolus 27 Augusti 1695.
Carolus 15 Oktober 1698.


Bouppteckningar efter Karolinska Officerare

Den berömda karolinsk officeren Petre (f.1678).
1 ”gammal dock ovänd” blå rock med mässingsknappar och gulaktigt ”rask”.
1 ”gammal blå väst”, ävenså med mässingsknappar.
Älglädersbyxor.
Stövlar ”nyss uppskodda med gamla kragar”.
Nya sporrar.
Nya handskar ”av bockläder med kragar av älgläder och fodrade med gult lärft.
1 svart ”crepons halsduk 2 3/4 alnar lång”.
1 ny svart hatt.
Två bruna peruker, ”den ena alonge och den andra pungperuk”, fanns därjämte i dödsboet.
1”officersvärja med handklave av silver” hörde ett ”rött undergehäng med mässingssölja och hake”.
I beväpningen ingick vidare två pistoler.
Petres häst, ”10 år, sotig med vit bläs, som hr kyrkoherden har om händer”, taxerades till 120 daler, sadeln ”med betsel och pistolhölster” till 18 daler.
2 blåa näsdukar av rysslärft,
1 tekanna av sten,
1 rysspäls och en kopekslant, allt upptaget i bouppteckningen, var sannolikt minnen från fångenskapen.

En bouppteckning till sjöss av kapten Falck
Övf. Westerberg R.Rutensköld.
1 ny blå fin klädesrock med guldknapphål.
1 blommerad d.o.m. förgyllda knappar.
1 nattskjortel af cattun nyblomerat!
Peruk, guldgehäng, svart silkesfrans gehäng, silfversked med skruf i skaftet.
Värja med förgyllt mässingsfäste med äkta handkavel.
Blommerat väst o d:o byxor.
1 par nya stövlar.
1 par grå klädesbyxor med snörhål,
Grå klädeskappa med breda galoner kring kragen o 3 knappar av guldtråd vid halsen.
Lappmudd,
Spanskt rör.


Officershästarna med personal

stenbock-magnus-3-1712-1715
Magnus Stenbock till häst (självporträtt)

Generalstaben
Generalfälttygmästare 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
General av kavalleriet och Infanteriet 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
Generallöjtnant dito 10 ridhästar, 22 trossklippare och 16 drängar.
Generalmajorer till häst och fot 8 ridhästar, 16 trossklippare och 12 drängar.
Generaladjutanter till häst och fot 4 ridhästar, 8 trossklippare och 4 drängar.
Generalgevaldiger 3 ridhästar, 6 trossklippare och 3 drängar.
Generalvagnmästare 2 ridhästar, 4  trossklippare och 3 drängar.

rehnskiold-carl-gustaf
Carl Gustaf Rehnskiöld

Infanteriet
Överste med Kaptenskapet 3 ridhästar, 12 trossklippare och 7 drängar.
Överstelöjtnant med dito 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Major sammaledes 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Kapten 1 ridhäst, 5 trossklippare och 3 drängar.
Regementskvartermästare 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.
Löjtnant eller Fänrik lika 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.

Kavalleriet
Överste med Ryttmästarskapet 6 ridhästar, 12 trossklippare och 8 drängar.
Överstelöjtnant med dito 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Major 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Ryttmästare 4 ridhästar, 6 trossklippare och 5 drängar.
Regementskvartermästare 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.
Löjtnant eller Kornett 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.

Kvartersordning, Malmö 10 Mars 1710

Material- och knappåtgång för väst/camisol samt tröja.

Värt att notera är att plagget i fråga, hos de svenska artilleriet i Tyskland, konsekvent kallade plagget för camisol, medans man på svensk botten kallade underplagget både för väst eller camisol. Det och många fler exempel, torde betyda att det rör sig  om samma typ av plagg fast materialåtgången är lite olika beroende av bredderna på tygrullarna som synes.

Camisol:
3 aln gult kläde, 8 kvarter brett.
6 aln grått linne till foder.
18 st. tennknappar.
Källa: Kronobergs regemente 1714. Krigskollegii brev (3357).

Väst:
2 1/2 aln gult kläde, 9 kvarter brett.
4 aln blaggarn.
18 st. Knappar.
Källa: Västgöta 5-männingsregemente 1712. Krigskollegii brev (4931).

Väst (Gemena, trumslagare, profosser, hovslagare, pistolsmed mfl).
2 ½ aln chamoifärgat kläde
5 aln lärft.
24 st. knappar.
Källa: Upplands ståndsdragoner Krigskollegii brev 1717 (2285).

Väst (Korpraler, Underofficerare, Hautboister, Reg. Väbel mfl).
2 ½ aln chamoifärgat kläde.
6 aln lärft.
24 st. små knappar.
¾ lod kamelgarn
Källa: Upplands ståndsdragoner Krigskollegii brev 1717 (2285).

Klädeströja:
2 ½ aln blått kommiskläde av 9 kvarts bredd.
Foderväv.
18 st. knappar av tenn.
Källa: Generalmönsterrulla för Stralsundska regementet 1724.

Tröjan, med samma syfte som väst/camisol, förekommer också som underplagg. Men detta plagg skilde sig en aning från väst/camisol enligt Livregementet till häst:s Generalmönsterrulla och Adelsfanans upphandlingar 1709 tex. I båda dessa handlingar undras det om man skall beställa skinn-camisoler eller skinn-tröjor åt ryttarna.

Mundering för det karolinska kavalleriet 1700-21

nylandtavastehus-kavalleri-reg
Ryttare vid Nyland-Tavastehus
Kavalleriregemente år 1696

Ryttarmundering för de gemena (meniga)
Ryttarkappa av kläde, foderboj och 2 mässingsspännen eller pajrock
Livrérock av kläde med foderboj.
Skinntröja som slutar nedan byxsäckarna eller kamisol/väst med knappar, fodrad med linväv.

Kyller som räcker ned till knä. I förekommande fall (se ovan).
Skinnbyxor av älg-, bock- eller renshud med knappar, utan söm mellan låren, smala vid knä, med en knapp att knäppa igen under knä.
Ryttarhatt svart med snöre, galon och knapp eller en karpus av kläde.

Handskar av sämskat bockskinn med krage av sämskat älgskinn (se ovan).

Stövlar, halvstyva med något stora kragar och engelska sulbottnar (se ovan).
Ullstrumpor (blå)
Ullstrumpor (grå)
Förtenta sporrar med sporrläder, eller svarta polerade sporrar.
Skjorta av linne.
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti.
Halsduk, svart
Stövelstrumpor av lin (Canifass)
livgehang-livrustkammaren-3-1600-taletas-slut
Ryttargehäng, helskuret av sämskat älg- eller buffelskinn med mässingsspänne (se ovan). Även gehängplåt (Nyland- Tavastehus kav. reg.)
Harnesk ett ”bröststycke”. I förekommande fall även med ”ryggstycke”.
Vador av styv sulbotten.

Övrig mundering som ryttarna skaffa själva
Bröstlapp, stoppad och gjord av skinn
Kam med foder
Skjorta
Halsduk
Skor med mässingsspännen
Knäband med spännen
Ett par strumpor
Nattmössa, blå eller vit (stickad)
Päls (Jämtlands kavallerikompani)


Svensk kavallerist år 1702


Svensk kavallerist år 1717

Ryttarhästen
10 parmar hög år 1680 Finland (oklar måttplats)
12 palmer hög vallack = 118.8 cm år 1684 (oklar måttplats)
9 kvarter och 2 tum hög = 138.59 cm år 1695 (”bakom sadeln”. Sista revbenets mest framskjutande punkt).
9 kvarter hög = 133.65 cm år 1702 ”på kreusset” (”över korset”. Kruppans högsta punkt).
Ersättningstrupperna skulle år 1700 ha starka och goda ”Klippare”.
Hästen skulle vara mellan 4-20 år gammal och manen alltid kammas åt vänster sida.
Hästen skulle aldrig tvättas utan alltid borstas och ryktas. Endast på ljusa hästar (vita) fick benen tvättas.
vapen-kavalleri-1699-1717
Exempel på vapen för kavalleriet

Gevärssorter
Karbin efter modellen (hjullås eller flint) med krats
Ryttarvärja med balja
Värjeband/portepé
Karbinrem med mässingssölja, byglar och plåtar samt järnhake
Kartuschväska/patronkök med mässingssöljor
Ett par ryttarpistoler (hjullås eller flint)
1 lodform till pistolerna och en till karbinen (delas mellan 2-5 ryttare)
3 par flintor
Kratsar 2 st. (1 till pistolerna och 1 till karbinen)
Smörjehorn
Ryttarkruthorn
Fängnålar
Karbinsko
Karbinfoder
Hjullåsspännare (om ryttaren har hjullåsvapen)
stigbygel-karl-xii
Stigbygel

Hästmunderingen
Schabrak ”i Provinsens kulör” (ofta av kläde eller kirsing underfodrad med buldan och kantat av läder samt klädesremsor eller ylleband i annan färg).
Ett par pistolhölster med kappor
Hölsterrem
Ett par pistolstrumpor
Ryttarsadel (manskaps-sadel)
Gjordar
Ryttarstigbyglar förtenta
Betsel/huvudlag av svart dubbelt remtyg med mässingsbeslag
Betselstänger/stångbett förtent
Stegegläder (stigläder)
Ryggstycke
Packputa (packväska)
Rambosäck/Tvärsäck (avlång packväska av buldan eller blaggarn med öppning i mitten)
Packremmar
Hästtäcke av vadmal eller kläde med blaggarn underfodrad samt täckjord
En viskduk av vadmal
En putssax
En foderpåse/mulpossa av buldan
En förtent skrapa
En ströborste (ryktborste)
En sylväska med syl, pryl och becktråd
Dubbel svart grimma med repskaft av 6 alnars (3.54 m) längd och en koppelhake i änden.
stangbett-1
Stångbett

Kamratskapets utrustning;
Fouragestreck, 12 famnar långt och ett gott fingers bredd, med tillhörande påle.
1 baraque (tält) med stänger och pinnar.

kavalleri-dragon-komp-1707-kavalleriregl
Svenskt kavallerikompani under anfall (exercisreglementet 1707)

2 st packfickor bak sadeln packas;
2 skjortor, 1 par strumpor, 1 bröstlapp, 2 par fyrstenar, 1 lodform +1 till karbinen, 1 skrapa, 1 viskduk, 1 ströborste, 12 famnar fouragestreck, 1 kanister eller liten påse som spännes om huvudet på hästen för att däri giva under marsch, 2 ggr sömn och 1 gång hästskor (tältlag 5 man). 1 barack (tält) stänger och pinnar 12 alnar krubbstreck och 1 påle.


Svenskt kavalleri vid Gadebusch år 1712

Spelets instrument och mundering
Trumpetare och pukslagare som manskapet i övrigt med några tillägg:
Rocken skall ha 64 aln breda snören och 16 aln smalare snören och 3 dussin tennknappar.
Puksadel för pukslagaren.
Källa: Upl. 3-män t.h. år 1700

Trumpeter med banderoller, nät och 5 hängande kvastar av silke samt ett par lösa bindkvastar.
trumpetnat-1
Trumpetnät

Svenska kavalleritrumpetare och pukslagare
Pukor med pukbanderoller med kvastar och lister av silke.

Livregementets pukor förlorade vid Poltava
pukfana-1
Pukfana