Mundering för det karolinska kavalleriet 1700-21

nylandtavastehus-kavalleri-reg
Ryttare vid Nyland-Tavastehus
Kavalleriregemente år 1696

Ryttarmundering för de gemena (meniga)
Ryttarkappa av kläde, foderboj och 2 mässingsspännen eller pajrock
Livrérock av kläde med foderboj och knappar av olika material och mängd (ca. 21 st.)
Skinntröja som slutar nedan byxsäckarna eller kamisol/väst med knappar, fodrad med linväv.

Kyller av sämskat älgskinn som räcker ned till knä. I förekommande fall (se ovan).
Skinnbyxor av älg-, bock- eller renshud med knappar, utan söm mellan låren, smala vid knä, med en knapp att knäppa igen under knä.
Ryttarhatt svart med snöre, galon och knapp eller en karpus av kläde.

Handskar av sämskat bockskinn med krage av sämskat älgskinn (se ovan).

Stövlar, halvstyva med något stora kragar och engelska sulbottnar (se ovan).
Ullstrumpor (blå)
Ullstrumpor (grå)
Förtenta sporrar med sporrläder, eller svarta polerade sporrar.
Skjorta av linne.
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti.
Halsduk, svart
Stövelstrumpor av lin (Canifass)
livgehang-livrustkammaren-3-1600-taletas-slut
Ryttargehäng, helskuret av sämskat älg- eller buffelskinn med mässingsspänne (se ovan). Även gehängplåt (Nyland- Tavastehus kav. reg.)
Harnesk ett “bröststycke”. I förekommande fall även med “ryggstycke”.
Vador av styv sulbotten.
Kopparflaska

Övrig mundering
Bröstlapp, stoppad och gjord av skinn
Kam med foder
Skjorta
Halsduk
Skor med mässingsspännen
Knäband med mässingsspännen
Ett par strumpor
Nattmössa, blå eller vit (stickad)
Päls (bla Jämtlands kavallerikompani)
Regnrock (i förekommande fall)
Vantar (i förekommande fall)


Svensk kavallerist år 1702


Svensk kavallerist år 1717

Ryttarhästen
10 parmar hög år 1680 Finland (oklar måttplats)
12 palmer hög vallack = 118.8 cm år 1684 (oklar måttplats)
9 kvarter och 2 tum hög = 138.59 cm år 1695 (“bakom sadeln”. Sista revbenets mest framskjutande punkt).
9 kvarter hög = 133.65 cm år 1702 “på kreusset” (“över korset”. Kruppans högsta punkt).
Ersättningstrupperna skulle år 1700 ha starka och goda “Klippare”.
Hästen skulle vara mellan 4-20 år gammal och manen alltid kammas åt vänster sida.
Hästen skulle aldrig tvättas utan alltid borstas och ryktas. Endast på ljusa hästar (vita) fick benen tvättas.
vapen-kavalleri-1699-1717
Exempel på vapen för kavalleriet

Gevärssorter
Karbin efter modellen (hjullås eller flint) med krats
Karbinfoder (i förekommande fall)
Ryttarvärja med balja
Värjeband/portepé
Karbinrem med mässingssölja, byglar och plåtar samt järnhake
Kartuschväska/patronkök klädd i tex sämskat skinn med rem och mässingssöljor
Ett par ryttarpistoler (hjullås eller flint)
1 lodform till pistolerna och en till karbinen (delas mellan 2-5 ryttare)
3 par flintor
Kratsar 2 st. (1 till pistolerna och 1 till karbinen)
Smörjehorn
Ryttarkruthorn
Fängnålar
Karbinsko
Karbinfoder
Hjullåsspännare (om ryttaren har hjullåsvapen)
stigbygel-karl-xii
Stigbygel

Hästmunderingen
Schabrak “i Provinsens kulör” (ofta av kläde eller kirsing underfodrad med buldan och kantat av läder samt klädesremsor eller ylleband i annan färg).
Ett par pistolhölster med kappor
Hölsterremmar
Ett par pistolstrumpor av tex Kirsing-sämskskinn
Ryttarsadel (manskaps-sadel)
Sadeljord av jute
Ryttarstigbyglar förtenta (se ovan)
Betsel/huvudlag av svart dubbelt remtyg med mässingsbeslag
Betselstänger/stångbett förtent
Stegegläder (stigläder)
Ryggstycke
Packputa (packväska)
Rambosäck/Tvärsäck (avlång packväska av buldan eller blaggarn, i skinnskodd på sidorna med svart passerläder och förstärkt öppning i mitten)

Packremmar av skinn
Hästtäcke av vadmal eller kläde med blaggarn underfodrad samt täckjord
En viskduk av vadmal
En putssax
En foderpåse/mulpossa av buldan
En förtent skrapa
En ströborste (ryktborste)
En sylväska med syl, pryl och becktråd
Dubbel svart grimma med repskaft av 6 alnars (3.54 m) längd och en koppelhake i änden.
stangbett-1
Stångbett

Kamratskapets utrustning;
Fouragestreck med ringar, 12 famnar långt och ett gott fingers bredd, med tillhörande påle.
1 baraque (tält) med stänger och pinnar.

kavalleri-dragon-komp-1707-kavalleriregl
Svenskt kavallerikompani under anfall (exercisreglementet 1707)

2 st packfickor bak sadeln packas;
2 skjortor, 1 par strumpor, 1 bröstlapp, 2 par fyrstenar, 1 lodform +1 till karbinen, 1 skrapa, 1 viskduk, 1 ströborste, 12 famnar fouragestreck, 1 kanister eller liten påse som spännes om huvudet på hästen för att däri giva under marsch, 2 ggr sömn och 1 gång hästskor (tältlag 5 man). 1 barack (tält) stänger och pinnar 12 alnar krubbstreck och 1 påle.


Svenskt kavalleri vid Gadebusch år 1712

Spelets instrument och mundering
Trumpetare och pukslagare som manskapet i övrigt med några tillägg:
Rocken skall ha 64 aln breda snören och 16 aln smalare snören och 3 dussin tennknappar.
Puksadel för pukslagaren.
Källa: Upl. 3-män t.h. år 1700

Trumpeter med banderoller, nät och 5 hängande kvastar av silke samt ett par lösa bindkvastar.
trumpetnat-1
Trumpetnät

Svenska kavalleritrumpetare och pukslagare
Pukor med pukbanderoller med kvastar och lister av silke.

Livregementets pukor förlorade vid Poltava
pukfana-1
Pukfana

Bohus dragonskvadron år 1712-19

Hatt med galon
Grön klädeskappa med “gollt” friserad boj underfodrade, dubbla gröna klädeskragar. 2 stycken mässingsspännen. 1 större ovantill under kragen och 1 under nedan på. Kappan 2 1/16 aln lång.
Kapporna tillverkades i 3 storlekar: 136 stycken kappor 2 aln långa, 284 stycken kappor 2 1/16 aln långa och 84 stycken kappor 2 1/8 aln långa.
Grön klädesrock med “gollt” friserad boj underfodrad, gul klädesuppslag och krage, 20 stycken platta mässingsknappar, 2 stycken axelklappar och rocktaskor. Knapphålen sydda av kamelhår. Rocken 2 aln lång ifrån klappen på axeln.
Rockarna tillverkades i tre storlekar: 230 stycken rockar 1 15/16 aln långa, 304 stycken rockar 2 aln långa och 94 stycken rockar 2 1/16 aln långa.
Bockskinnströjor
Bockskinnsbyxor
Pajrock (1719)
Älghudshandskar (oxläderskragar 1718)
Oxhudsgehäng med mässingssölja
Stövlar
Sporrar med läder
1 Skjorta av blaggarn
3 Skjortknappar av mässing
2 Skjortor av lärft
3 Lärfthalsdukar
1 Halsduk av röd crepong (svart 1718)
1 par skor med mässingsspänne
1 par Knäremmar
1 par gula ullstrumpor
1 par grå ullstrumpor
1 par lärftstrumpor
1 nattmössa
Bröstlapp av skinn
Hårpung av svart lärft

Musköt
Musköthölster (1719)
Bajonett med balja
2 Pistoler
2 Pistolstrumpor av gul kirsing
Värja med 2 baljor
Värjband (förmodligen)
Krats till musköt
Krats till pistolerna
Karbinrem med beslag och hake
Muskötrem av oxhud
Flintsko med rem
Patronkök
Kruthorn med fängnålar

Sadel med jord
Pistolhölster
Betselstänger med koppelrem och koppel
Ryggstycke
Förbygel
Stigbyglar
Packrem
Dubbel lädergrimma med skaft
Schabrak av gul Kirsing
1 par väskor
1 Tvärsäck
Hästtäcke av grå vadmal
Skrapa, viskduk, ströborste, tornister eller foderpossa, fouragetreck 12 famnar, syll, skruvjärn
Lodform till pistolerna (2 på vart korpralskap)
Lodform till musköten (2 på vart korpralskap)

Tältlaget
1 sadel med 2 små väskor, stigbyglar, ryggstycke, betsel och selar
1 Tält
1 Kittel med en rem uti
2 yxor
2 hammare och såg
2 Träkannor
2 Saxar
1 Stöpslev
Krubbstreck med 1 järnbeslagen påle
Tältsäck och tältstänger
Bråddar
Hästskor
Söm
Liar

Den Karolinska Officersuniformen 1700-21

officerare-tavastehus-1696
Officerare vid Tavastehus 1696

Hur Officerare skall vara klädda under Infanteri- Dragon- och Kavalleriregementena.

Rock
K.M:t lämnar över friheten beträffande kostbarhet och värde hos parad- och tjänsteklädning samt munderingar för att distingera sig från sina underhavande Officerare, men alla Officerare skall ha lika kläder och alla skall ha blå rock skuren efter samma fason, nämligen smala i livet och vidare nedtill med små uppslag.
Ett exempel på undantag ifrån denna bestämmelse med blå rockar är Bohusläns dragoner där Officerarna år 1694 åläggs att bära gröna rockar “lika dragonerna”.

Klädesrockarna för drabanterna skulle ha flata förgyllda knappar 3 7/12 dussin/rocken, samt guldgalon på uppslag och rocktaskorna.

När Regementet uppbryter skall alla officerare ha släta gråa rockar skurna efter samma fason.

Carl Gustaf Rehnskiöld i paraduniform

Paradrock
Överstelöjtnantens och Majorens paradrockar skall vara i allt lika sirade med galoner.
Kaptenernas paradrockar skall vara lika med vad förut sagts (mom.1), sirade m. knappar och knapphål av guldtråd och med guldgalon kring hand-och rockklapparna; livgehäng överdragna med guldgaloner vilka bäras utanpå rocken; älghuds- el. hjortläderhandskar med små slag och guldgalon; svart hatt med smal guldbord; blå strumpor.
Löjtnanternas och Fänrikarnas (Kornetters) paradrockar skall också vara lika varandra till fason och uppslag, men utan galon på uppslagen eller rockknapparna utan blott knappar och knapphål sirade med guldtråd och i övrigt lika Kaptenernas.

Men rockarna som Kaptenerna, Löjtnanterna och Fänrikarna (Kornetterna) brukar på vakt eller campering är utan galoner och med blå knappar och alla gjorda (t. fason) såsom här tidigare sagts.

Officersrockarna för gratialisterna  var år 1712 sydda av 5 1/2 aln blått kläde, 5 aln gul boj, 1 lod blå kamelhårstråd, 1 1/2 aln lärft till stoffering samt hade 3 dussin mässingsknappar.

franc-zacharias
Zacharias Franc

Kyller i förekommande fall
Kappa av blått kläde och blå boj med förgyllt mässingsspänne.
Bohus dragoners officerare skulle dock bära gröna kappor precis som dragonerna.

Byxor av olika material och färger. Skinnbyxor vid kavalleriet och blåa klädesbyxor vid Infanteriet vanligtvis.
Väst/Kamisol av olika material och färger.
Skjortor (skjortan med är stofferad med goda silkesband. Drabanterna).
Hatt. Svart med guld-bord/galon och förgylld mässingsknapp (även guld-hattband. Drabanterna).

Gabriel Magnus von Köhler
med guldbandet kring hattknappen


Officershatt för major

Halsduk av tex krepong i olika färger, ofta i silke.
Skor med mässingsspänne.
Stövlar med vador och sporrläder med sporrar.

Kavalleriofficersstövlar av senare karolinsk modell.

Stövelstrumpor goda yllestickade
Stövlingar som skyddar strumporna i stövlarna
Handskar med sämskat bockskinnsgrepp och sämskade älghudskragar. Kragarna fodrade med lintyg. I förekommande fall kantade med guldgalon på kragarna.

Halskrage/Ringkrage
Alla officerare skall ha kragar av vilka översten av silver och helt förgylld med K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom hans ringkrage skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda m. K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenernas också av silver helt förgyllda men blott K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom deras ringkragar skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda med K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenens också av silver helt förgylld, men blott K.M:ts namn med krona av blå emalj. Löjtnanterna och Fänrikarna är av vitt polerat silver med förgyllt K.M:ts namn och krona av samma storlek och fason som kaptenernas.

Arvid Bernhard von Horn med
palmkvistförsedd ringkrage för de
högre officerarna


Nils Erdman med förgylld ringkrage m. kapten.


Halskrage/Ringkrage m. Fänrik och Löjtnant

PS. Kavalleriofficerare bar inte ringkragar då de slog i ansiktet vid ritt. DS.


Kavalleriofficer av majors grad med
halmvippa i hatten enligt order
från bla Budizin 1708.

Harnesk/Kyrass
Alla officerare skall ha goda och för muskötkulor skottfria bröstharnesk av en modell. I förekommande fall skaffade de sig även ett paradharnesk.

kyrass-1a-slutet-av-1600-talet
Officers-kyrass från slutet av 1600-talet.


Carl Gustaf Creutz i kyrass

Värja
Alla Officerare som är på vakt eller annars göra tjänst skall ha goda halva Estokader till längd och i övrigt lika dem vid Livgardet till fot brukade och tjänliga till hugg och stick med förgyllda fästen och goda varbaljor utanpå de vanliga baljorna.

stobee-lorentz-christoffer
Lorentz Christoffer von Stobee
(självporträtt i Viborg)

Stångvapen
Officerarna Skall ha halvpikar, 5 aln långa, av samma modell med bruna skaft varöver Majoren skall ha eftersyn och ej tillåta någon för deras olikhet. Halvpikar med förgyllt mässingsbeslag (Jämtlands dragonreg.).

Musköt
Varje Officerare skall ha en glatt bössa att brukas i fält alla av en modell och lika kaliber med musköt. Förekom även studsare (Dalregementet år 1718).

Livgehäng
Hel över med guldgaloner omfattade, vilka för Kaptener/Ryttmästare och nedåt i Officersrangen skall bäras utanpå rocken. Dvs rocken skall då för dessa Officerare vara knäppt.

Portepé/Värjband
(blå och gula silkes-värjband. Drabanterna).

Sadelmundering
Alla Officerare skall ha lika schabrak och hölsterkappor på den hästen vilken de genom mönstringen vill passera (se mer under kavalleriet).

Officerstält (se nedan)

talt-officer
Officerstält

Rustvagn
Officerare skall ha rustvagnar eller rustkärror och tält av god buldan alla efter en modell som de efter hand få skaffa, men Löjtnanterna och Fänrikarna kan tillsammans ha en kärra och ett tält.

Carolus 27 Augusti 1695.
Carolus 15 Oktober 1698.


Bouppteckningar efter Karolinska Officerare

Den berömda karolinsk officeren Petre (f.1678).
1 ”gammal dock ovänd” blå rock med mässingsknappar och gulaktigt ”rask”.
1 ”gammal blå väst”, ävenså med mässingsknappar.
Älglädersbyxor.
Stövlar ”nyss uppskodda med gamla kragar”.
Nya sporrar.
Nya handskar ”av bockläder med kragar av älgläder och fodrade med gult lärft.
1 svart ”crepons halsduk 2 3/4 alnar lång”.
1 ny svart hatt.
Två bruna peruker, ”den ena alonge och den andra pungperuk”, fanns därjämte i dödsboet.
1”officersvärja med handklave av silver” hörde ett ”rött undergehäng med mässingssölja och hake”.
I beväpningen ingick vidare två pistoler.
Petres häst, ”10 år, sotig med vit bläs, som hr kyrkoherden har om händer”, taxerades till 120 daler, sadeln ”med betsel och pistolhölster” till 18 daler.
2 blåa näsdukar av rysslärft,
1 tekanna av sten,
1 rysspäls och en kopekslant, allt upptaget i bouppteckningen, var sannolikt minnen från fångenskapen.

En bouppteckning till sjöss av kapten Falck
Övf. Westerberg R.Rutensköld.
1 ny blå fin klädesrock med guldknapphål.
1 blommerad d.o.m. förgyllda knappar.
1 nattskjortel af cattun nyblomerat!
Peruk, guldgehäng, svart silkesfrans gehäng, silfversked med skruf i skaftet.
Värja med förgyllt mässingsfäste med äkta handkavel.
Blommerat väst o d:o byxor.
1 par nya stövlar.
1 par grå klädesbyxor med snörhål,
Grå klädeskappa med breda galoner kring kragen o 3 knappar av guldtråd vid halsen.
Lappmudd,
Spanskt rör.


Officershästarna med personal

stenbock-magnus-3-1712-1715
Magnus Stenbock till häst (självporträtt)

Generalstaben
Generalfälttygmästare 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
General av kavalleriet och Infanteriet 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
Generallöjtnant dito 10 ridhästar, 22 trossklippare och 16 drängar.
Generalmajorer till häst och fot 8 ridhästar, 16 trossklippare och 12 drängar.
Generaladjutanter till häst och fot 4 ridhästar, 8 trossklippare och 4 drängar.
Generalgevaldiger 3 ridhästar, 6 trossklippare och 3 drängar.
Generalvagnmästare 2 ridhästar, 4  trossklippare och 3 drängar.

Infanteriet
Överste med Kaptenskapet 3 ridhästar, 12 trossklippare och 7 drängar.
Överstelöjtnant med dito 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Major sammaledes 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Kapten 1 ridhäst, 5 trossklippare och 3 drängar.
Regementskvartermästare 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.
Löjtnant eller Fänrik lika 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.

Kavalleriet
Överste med Ryttmästarskapet 6 ridhästar, 12 trossklippare och 8 drängar.
Överstelöjtnant med dito 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Major 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Ryttmästare 4 ridhästar, 6 trossklippare och 5 drängar.
Regementskvartermästare 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.
Löjtnant eller Kornett 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.

Kvartersordning, Malmö 10 Mars 1710