Mundering för en Karolinsk Pikenerare åren 1700-21

stawert-vasterbotten

Uniform
Kappa av kommiskläde med två mässingsspännen, underfodrad med boj
eller
Pajrock av kommiskläde eller vadmal med 12 knappar, underfodrad med boj
Livrérock av tex blått kommiskläde med gult bojfoder, klädesuppslag och krage. Stora tenn- eller mässingsknappar.
Tröja, kamisol eller väst av skinn eller kläde fodrad med buldan och små tenn- eller mässingsknappar.
Byxor av skinn eller kläde med två byxsäckar (fickor) samt tre knappar.
Hatt med galon/ylleband, knapp och snöre eller karpus av kläde och boj.
Kommishandskar med sämskat bockskinnsgrepp och styva sämskade buffelkragar
Strumpor, långa stickade i ull (dubbelstickade)
Skor av vaxläder med spännen
Skjorta av blaggarn
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti
Halsduk i olika färger av tex kattunlärft
Knäremmar av oxskinn med mässingssöljor

Släpekläder
Vadmalsrock (tex grå med blå krage och uppslag. Upplands reg 1718)
Vadmalsbyxor (tex grå)
Svenska skor

Övrig mundering
Kam med foder (luskam)
Livgehäng av sämskat oxskinn med sölja av mässing
Flaska av koppar, trä eller förtent bleck med rem
Ränsel av ludet kalvskinn, sälskinn eller passerläder med rem och saltpung

Gevärssorter
Pik (9 polska alnar/5.4 meter). J. Alm skriver 5,3 meter med en vikt på 3,27 kg (1615).
Kommisvärja med balja (från 1685 med varbalja)

Marschpersedlar
Blaggarnskjorta
Halsduk
Nattmössa (stickad)
Marschskor
Fotsockor
Marschstrumpor (stickade)
Damaskor/snösockor

1941527_669216213125091_2016516919_o

Nerke-Wermlands regementes munderingar under Karl XII

Möller, Anders. Närke 1715
Målning föreställande Anders Möller

Stockholm 22 juni 1701:
Till hemmavarande kompanier. Har till Örebro med jakten Wrangel skickat:
216 st. blå karpuser med rött foder
232 st. blå klädesrockar med rött foder
112 par gula sämskade handskar
150 st. gula sämskade gehäng
19 st. blåa mössor
259 st. blå klädeskappor med rött foder understofferat
3 st. gråa vadmalspajrockar
1st svart läderränsel med följande sorter uti näml: 3 par skor, ene skinntröja, ett par skinnbyxor, 3 st. blaggarnsskjortor, ett par blaggarns lärfoder, 9 par ullstrumpor, ett par röda och ett par vita, ene gul banderrem med dess behör utan taska, 1 par knäremmar, 1 gult gehäng, ene lärft halsduk med svart band och hårpung.

1712:
Specifikation uppå vad som av Nerke och Wermlands infanteri Regementes beklädnad ännu alster hattstofferare uti Stockholm Specht och Petter Fredrik nu ginast här i Carlstad böra prestera nl:

Hattstofferare Specht åligger ännu att leverera:
121 st. Gehängspännen
399 st. Karpuser
210 par Kommishandskar
921 st. Kopparflaskor
471 st. Musköthölster
471 st. Ränslar.

För underofficerare, Hautboister, trumslagare och pipare:
5 par underofficershandskar
1 underofficersgehäng
35 par försilvrade spännen med bleck
4 par röda strumpor för hautboisterna
14 par röda kommisstrumpor
16 dito Överofficer Ringkragar.

Hattstofferare Petter Fredrik bör leverera:
300 st bantler med tillbehör.
400 st skinnklädningar.
Carlstad d. 7 feb. A: 1712

Underofficersmunderingen
Kappa av blått kläde med rött foder och vita snören kring kragen.
Rock av fint blått kläde med rött engelskt bojfoder, knappar och canfass.
Väst, röd med lärft fodrat
Byxor röda
Skor
Hatt med silvergalon. Med huve och uppsättning. Knapp och hattband.
Gehäng, halvskurna av oxläder
Handskar av bockläder med oxläderskragar
Strumpor, röda av ull (redgarnsstrumpor 1715)
Värja efter modellen (skaffat sig själv)
Kurtzgevär
(Skjortor mm hade de också, men de tas sällan upp i uppräkningen av underofficerares mundering för något regemente)


Trumslagare och piparemundering
Hatt med vit galon, vitt snöre och tennknapp
Rock av blått kläde med engelsktrött bojfoder och röda klädesuppslag och krage. Blå-vit-röda ylleband/snören i alla sömmarna samt tennknappar
Pajrock av blått kläde med rött foder på flikarna
Väst röd av kläde med lärftfoder och tennknappar
Byxor röda av kläde
Gehäng av sämskat oxläder, halvskurna med mässingssölja (Hirschfängargehäng 1715).
Trumrem av oxläder, ullgallonerad
Handskar av sämskat bockskinn med oxläderskragar
Knäremmar av oxläder med mässingsspännen
Strumpor röda stickade av ullgarn
Skjorta av blaggarn
Halsduk svart (röd flaggdukshalsduk 1715)
Skospännen av mässing
Skor av vaxläder
Trumma målad vit med förgyllt konungs vapen (Sveriges vapen) och förgyllda kronor. (livkomp)
Trumma målad med blå och röd färg med förgyllt (krona) Konungens vapen dubbelt CC (kompani)
Marsch och reveljpipa
Värja som soldaterna

Korpraler och Gemena
Hatt, svart med vitt snöre. Svett och hattband. Knapp och litzguard.
Kappa av blått kläde med röd krage och rött foder samt 2:ne spännen
Rock av blått kläde med rött foder
Väst, röda med lärftfoder
Byxa av rött kläde (bockskinnsbyxor 1715)
Halsduk, svart
Gehäng, halvskurna av oxläder med mässingssöljor
Handskar av bockskinn med kragar av oxskinn
Ullstrumpor, röda
Ränsel av svart passerläder
Bantlärrem av oxläder eller svart läder med vidhängande kruthorn, smörjhorn och fängnålar.
Bandelärtaska för grenadjär
Bandelärtaska för musketerare
Knärem av oxläder med söljor
Skospännen av mässing
Kam med foder
Damasker av vit linväv eller buldan (1720)
Musköt med rem och krats
Bajonett
Pik (för 1/4 dels styrka)
Värja
Värjeband
Luntbetäckare för grenadjärerna
Musköthölster (saknas)
Låsbetäckare av svart passerläder
Kopparflaska med rem och selje

Trosspersedlar
Ammunitionsvagn
Sjukvagn
Hackor
Spadar
Timmermansyxor
Handsågar
Gevärsbaracker
Tält (manskap)
Tält (underofficer)
Tältyxor
Kopparkittlar (förtenta)
Flaskor av trä för manskapet (felas)
Tältsäckar
Handklövar
Selar
Brödkorgar
Liar
Hackor med pikar på ena änden
Fouragestreck
Kvartersfana (felas)
Packsadlar
Ströborste
Skrapa
Trosshästar
mm

Mundering för det karolinska kavalleriet 1700-21

nylandtavastehus-kavalleri-reg
Ryttare vid Nyland-Tavastehus
Kavalleriregemente år 1696

Ryttarmundering för de gemena (meniga)
Ryttarkappa av kläde, foderboj och 2 mässingsspännen eller pajrock
Livrérock av kläde med foderboj och knappar av olika material och mängd (ca. 21 st.)
Skinntröja som slutar nedan byxsäckarna eller kamisol/väst med knappar, fodrad med linväv.

Kyller av sämskat älgskinn som räcker ned till knä. I förekommande fall (se ovan).
Skinnbyxor av älg-, bock- eller renshud med knappar, utan söm mellan låren, smala vid knä, med en knapp att knäppa igen under knä.
Ryttarhatt svart med snöre, galon och knapp eller en karpus av kläde.

Handskar av sämskat bockskinn med krage av sämskat älgskinn (se ovan).

Stövlar, halvstyva med något stora kragar och engelska sulbottnar (se ovan).
Ullstrumpor (blå)
Ullstrumpor (grå)
Förtenta sporrar med sporrläder, eller svarta polerade sporrar.
Skjorta av linne.
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti.
Halsduk, svart
Stövelstrumpor av lin (Canifass)
livgehang-livrustkammaren-3-1600-taletas-slut
Ryttargehäng, helskuret av sämskat älg- eller buffelskinn med mässingsspänne (se ovan). Även gehängplåt (Nyland- Tavastehus kav. reg.)
Harnesk ett ”bröststycke”. I förekommande fall även med ”ryggstycke”.
Vador av styv sulbotten.
Kopparflaska

Övrig mundering
Bröstlapp, stoppad och gjord av skinn
Kam med foder
Skjorta
Halsduk
Skor med mässingsspännen
Knäband med mässingsspännen
Ett par strumpor
Nattmössa, blå eller vit (stickad)
Päls (bla Jämtlands kavallerikompani)
Regnrock (i förekommande fall)
Vantar (i förekommande fall)


Svensk kavallerist år 1702


Svensk kavallerist år 1717

Ryttarhästen
10 parmar hög år 1680 Finland (oklar måttplats)
12 palmer hög vallack = 118.8 cm år 1684 (oklar måttplats)
9 kvarter och 2 tum hög = 138.59 cm år 1695 (”bakom sadeln”. Sista revbenets mest framskjutande punkt).
9 kvarter hög = 133.65 cm år 1702 ”på kreusset” (”över korset”. Kruppans högsta punkt).
Ersättningstrupperna skulle år 1700 ha starka och goda ”Klippare”.
Hästen skulle vara mellan 4-20 år gammal och manen alltid kammas åt vänster sida.
Hästen skulle aldrig tvättas utan alltid borstas och ryktas. Endast på ljusa hästar (vita) fick benen tvättas.
vapen-kavalleri-1699-1717
Exempel på vapen för kavalleriet

Gevärssorter
Karbin efter modellen (hjullås eller flint) med krats
Karbinfoder (i förekommande fall)
Ryttarvärja med balja
Värjeband/portepé
Karbinrem med mässingssölja, byglar och plåtar samt järnhake
Kartuschväska/patronkök klädd i tex sämskat skinn med rem och mässingssöljor
Ett par ryttarpistoler (hjullås eller flint)
1 lodform till pistolerna och en till karbinen (delas mellan 2-5 ryttare)
3 par flintor
Kratsar 2 st. (1 till pistolerna och 1 till karbinen)
Smörjehorn
Ryttarkruthorn
Fängnålar
Karbinsko
Karbinfoder
Hjullåsspännare (om ryttaren har hjullåsvapen)
stigbygel-karl-xii
Stigbygel

Hästmunderingen
Schabrak ”i Provinsens kulör” (ofta av kläde eller kirsing underfodrad med buldan och kantat av läder samt klädesremsor eller ylleband i annan färg).
Ett par pistolhölster med kappor
Hölsterremmar
Ett par pistolstrumpor av tex Kirsing-sämskskinn
Ryttarsadel (manskaps-sadel)
Sadeljord av jute
Ryttarstigbyglar förtenta (se ovan)
Betsel/huvudlag av svart dubbelt remtyg med mässingsbeslag
Betselstänger/stångbett förtent
Stegegläder (stigläder)
Ryggstycke
Packputa (packväska)
Rambosäck/Tvärsäck (avlång packväska av buldan eller blaggarn, i skinnskodd på sidorna med svart passerläder och förstärkt öppning i mitten)

Packremmar av skinn
Hästtäcke av vadmal eller kläde med blaggarn underfodrad samt täckjord
En viskduk av vadmal
En putssax
En foderpåse/mulpossa av buldan
En förtent skrapa
En ströborste (ryktborste)
En sylväska med syl, pryl och becktråd
Dubbel svart grimma med repskaft av 6 alnars (3.54 m) längd och en koppelhake i änden.
stangbett-1
Stångbett

Kamratskapets utrustning;
Fouragestreck med ringar, 12 famnar långt och ett gott fingers bredd, med tillhörande påle.
1 baraque (tält) med stänger och pinnar.

kavalleri-dragon-komp-1707-kavalleriregl
Svenskt kavallerikompani under anfall (exercisreglementet 1707)

2 st packfickor bak sadeln packas;
2 skjortor, 1 par strumpor, 1 bröstlapp, 2 par fyrstenar, 1 lodform +1 till karbinen, 1 skrapa, 1 viskduk, 1 ströborste, 12 famnar fouragestreck, 1 kanister eller liten påse som spännes om huvudet på hästen för att däri giva under marsch, 2 ggr sömn och 1 gång hästskor (tältlag 5 man). 1 barack (tält) stänger och pinnar 12 alnar krubbstreck och 1 påle.


Svenskt kavalleri vid Gadebusch år 1712

Spelets instrument och mundering
Trumpetare och pukslagare som manskapet i övrigt med några tillägg:
Rocken skall ha 64 aln breda snören och 16 aln smalare snören och 3 dussin tennknappar.
Puksadel för pukslagaren.
Källa: Upl. 3-män t.h. år 1700

Trumpeter med banderoller, nät och 5 hängande kvastar av silke samt ett par lösa bindkvastar.
trumpetnat-1
Trumpetnät

Svenska kavalleritrumpetare och pukslagare
Pukor med pukbanderoller med kvastar och lister av silke.

Livregementets pukor förlorade vid Poltava
pukfana-1
Pukfana

Bohus dragonskvadron år 1712-19

Hatt med galon
Grön klädeskappa med ”gollt” friserad boj underfodrade, dubbla gröna klädeskragar. 2 stycken mässingsspännen. 1 större ovantill under kragen och 1 under nedan på. Kappan 2 1/16 aln lång.
Kapporna tillverkades i 3 storlekar: 136 stycken kappor 2 aln långa, 284 stycken kappor 2 1/16 aln långa och 84 stycken kappor 2 1/8 aln långa.
Grön klädesrock med ”gollt” friserad boj underfodrad, gul klädesuppslag och krage, 20 stycken platta mässingsknappar, 2 stycken axelklappar och rocktaskor. Knapphålen sydda av kamelhår. Rocken 2 aln lång ifrån klappen på axeln.
Rockarna tillverkades i tre storlekar: 230 stycken rockar 1 15/16 aln långa, 304 stycken rockar 2 aln långa och 94 stycken rockar 2 1/16 aln långa.
Bockskinnströjor
Bockskinnsbyxor
Pajrock (1719)
Älghudshandskar (oxläderskragar 1718)
Oxhudsgehäng med mässingssölja
Stövlar
Sporrar med läder
1 Skjorta av blaggarn
3 Skjortknappar av mässing
2 Skjortor av lärft
3 Lärfthalsdukar
1 Halsduk av röd crepong (svart 1718)
1 par skor med mässingsspänne
1 par Knäremmar
1 par gula ullstrumpor
1 par grå ullstrumpor
1 par lärftstrumpor
1 nattmössa
Bröstlapp av skinn
Hårpung av svart lärft

Musköt
Musköthölster (1719)
Bajonett med balja
2 Pistoler
2 Pistolstrumpor av gul kirsing
Värja med 2 baljor
Värjband (förmodligen)
Krats till musköt
Krats till pistolerna
Karbinrem med beslag och hake
Muskötrem av oxhud
Flintsko med rem
Patronkök
Kruthorn med fängnålar

Sadel med jord
Pistolhölster
Betselstänger med koppelrem och koppel
Ryggstycke
Förbygel
Stigbyglar
Packrem
Dubbel lädergrimma med skaft
Schabrak av gul Kirsing
1 par väskor
1 Tvärsäck
Hästtäcke av grå vadmal
Skrapa, viskduk, ströborste, tornister eller foderpossa, fouragetreck 12 famnar, syll, skruvjärn
Lodform till pistolerna (2 på vart korpralskap)
Lodform till musköten (2 på vart korpralskap)

Tältlaget
1 sadel med 2 små väskor, stigbyglar, ryggstycke, betsel och selar
1 Tält
1 Kittel med en rem uti
2 yxor
2 hammare och såg
2 Träkannor
2 Saxar
1 Stöpslev
Krubbstreck med 1 järnbeslagen påle
Tältsäck och tältstänger
Bråddar
Hästskor
Söm
Liar

Den Karolinska Officersuniformen 1700-21

officerare-tavastehus-1696
Officerare vid Tavastehus 1696

Hur Officerare skall vara klädda under Infanteri- Dragon- och Kavalleriregementena.

Rock
K.M:t lämnar över friheten beträffande kostbarhet och värde hos parad- och tjänsteklädning samt munderingar för att distingera sig från sina underhavande Officerare, men alla Officerare skall ha lika kläder och alla skall ha blå rock skuren efter samma fason, nämligen smala i livet och vidare nedtill med små uppslag.
Ett exempel på undantag ifrån denna bestämmelse med blå rockar är Bohusläns dragoner där Officerarna år 1694 åläggs att bära gröna rockar ”lika dragonerna”.

Klädesrockarna för drabanterna skulle ha flata förgyllda knappar 3 7/12 dussin/rocken, samt guldgalon på uppslag och rocktaskorna.

När Regementet uppbryter skall alla officerare ha släta gråa rockar skurna efter samma fason.

Carl Gustaf Rehnskiöld i paraduniform

Paradrock
Överstelöjtnantens och Majorens paradrockar skall vara i allt lika sirade med galoner.
Kaptenernas paradrockar skall vara lika med vad förut sagts (mom.1), sirade m. knappar och knapphål av guldtråd och med guldgalon kring hand-och rockklapparna; livgehäng överdragna med guldgaloner vilka bäras utanpå rocken; älghuds- el. hjortläderhandskar med små slag och guldgalon; svart hatt med smal guldbord; blå strumpor.
Löjtnanternas och Fänrikarnas (Kornetters) paradrockar skall också vara lika varandra till fason och uppslag, men utan galon på uppslagen eller rockknapparna utan blott knappar och knapphål sirade med guldtråd och i övrigt lika Kaptenernas.

Men rockarna som Kaptenerna, Löjtnanterna och Fänrikarna (Kornetterna) brukar på vakt eller campering är utan galoner och med blå knappar och alla gjorda (t. fason) såsom här tidigare sagts.

Officersrockarna för gratialisterna  var år 1712 sydda av 5 1/2 aln blått kläde, 5 aln gul boj, 1 lod blå kamelhårstråd, 1 1/2 aln lärft till stoffering samt hade 3 dussin mässingsknappar.

franc-zacharias
Zacharias Franc

Kyller i förekommande fall
Kappa av blått kläde och blå boj med förgyllt mässingsspänne.
Bohus dragoners officerare skulle dock bära gröna kappor precis som dragonerna.

Byxor av olika material och färger. Skinnbyxor vid kavalleriet och blåa klädesbyxor vid Infanteriet vanligtvis.
Väst/Kamisol av olika material och färger.
Skjortor (skjortan med är stofferad med goda silkesband. Drabanterna).
Hatt. Svart med guld-bord/galon och förgylld mässingsknapp (även guld-hattband. Drabanterna).

Gabriel Magnus von Köhler
med guldbandet kring hattknappen


Officershatt för major

Halsduk av tex krepong i olika färger, ofta i silke.
Skor med mässingsspänne.
Stövlar med vador och sporrläder med sporrar.

Kavalleriofficersstövlar av senare karolinsk modell.

Stövelstrumpor goda yllestickade
Stövlingar som skyddar strumporna i stövlarna
Handskar med sämskat bockskinnsgrepp och sämskade älghudskragar. Kragarna fodrade med lintyg. I förekommande fall kantade med guldgalon på kragarna.

Halskrage/Ringkrage
Alla officerare skall ha kragar av vilka översten av silver och helt förgylld med K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom hans ringkrage skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda m. K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenernas också av silver helt förgyllda men blott K.M:ts namn och Kungl. Krona och andra sirater emaljerade, varigenom deras ringkragar skiljer sig från Överstelöjtnantens och Majorens, vilkas ringkragar också är av silver helt förgyllda med K.M:ts av en krona betäckta namn mellan palmkvistar emaljerade bägge av samma fason. Kaptenens också av silver helt förgylld, men blott K.M:ts namn med krona av blå emalj. Löjtnanterna och Fänrikarna är av vitt polerat silver med förgyllt K.M:ts namn och krona av samma storlek och fason som kaptenernas.

Arvid Bernhard von Horn med
palmkvistförsedd ringkrage för de
högre officerarna


Nils Erdman med förgylld ringkrage m. kapten.


Halskrage/Ringkrage m. Fänrik och Löjtnant

PS. Kavalleriofficerare bar inte ringkragar då de slog i ansiktet vid ritt. DS.


Kavalleriofficer av majors grad med
halmvippa i hatten enligt order
från bla Budizin 1708.

Harnesk/Kyrass
Alla officerare skall ha goda och för muskötkulor skottfria bröstharnesk av en modell. I förekommande fall skaffade de sig även ett paradharnesk.

kyrass-1a-slutet-av-1600-talet
Officers-kyrass från slutet av 1600-talet.


Carl Gustaf Creutz i kyrass

Värja
Alla Officerare som är på vakt eller annars göra tjänst skall ha goda halva Estokader till längd och i övrigt lika dem vid Livgardet till fot brukade och tjänliga till hugg och stick med förgyllda fästen och goda varbaljor utanpå de vanliga baljorna.

stobee-lorentz-christoffer
Lorentz Christoffer von Stobee
(självporträtt i Viborg)

Stångvapen
Officerarna Skall ha halvpikar, 5 aln långa, av samma modell med bruna skaft varöver Majoren skall ha eftersyn och ej tillåta någon för deras olikhet. Halvpikar med förgyllt mässingsbeslag (Jämtlands dragonreg.).

Musköt
Varje Officerare skall ha en glatt bössa att brukas i fält alla av en modell och lika kaliber med musköt. Förekom även studsare (Dalregementet år 1718).

Livgehäng
Hel över med guldgaloner omfattade, vilka för Kaptener/Ryttmästare och nedåt i Officersrangen skall bäras utanpå rocken. Dvs rocken skall då för dessa Officerare vara knäppt.

Portepé/Värjband
(blå och gula silkes-värjband. Drabanterna).

Sadelmundering
Alla Officerare skall ha lika schabrak och hölsterkappor på den hästen vilken de genom mönstringen vill passera (se mer under kavalleriet).

Officerstält (se nedan)

talt-officer
Officerstält

Rustvagn
Officerare skall ha rustvagnar eller rustkärror och tält av god buldan alla efter en modell som de efter hand få skaffa, men Löjtnanterna och Fänrikarna kan tillsammans ha en kärra och ett tält.

Carolus 27 Augusti 1695.
Carolus 15 Oktober 1698.


Bouppteckningar efter Karolinska Officerare

Den berömda karolinsk officeren Petre (f.1678).
1 ”gammal dock ovänd” blå rock med mässingsknappar och gulaktigt ”rask”.
1 ”gammal blå väst”, ävenså med mässingsknappar.
Älglädersbyxor.
Stövlar ”nyss uppskodda med gamla kragar”.
Nya sporrar.
Nya handskar ”av bockläder med kragar av älgläder och fodrade med gult lärft.
1 svart ”crepons halsduk 2 3/4 alnar lång”.
1 ny svart hatt.
Två bruna peruker, ”den ena alonge och den andra pungperuk”, fanns därjämte i dödsboet.
1”officersvärja med handklave av silver” hörde ett ”rött undergehäng med mässingssölja och hake”.
I beväpningen ingick vidare två pistoler.
Petres häst, ”10 år, sotig med vit bläs, som hr kyrkoherden har om händer”, taxerades till 120 daler, sadeln ”med betsel och pistolhölster” till 18 daler.
2 blåa näsdukar av rysslärft,
1 tekanna av sten,
1 rysspäls och en kopekslant, allt upptaget i bouppteckningen, var sannolikt minnen från fångenskapen.

En bouppteckning till sjöss av kapten Falck
Övf. Westerberg R.Rutensköld.
1 ny blå fin klädesrock med guldknapphål.
1 blommerad d.o.m. förgyllda knappar.
1 nattskjortel af cattun nyblomerat!
Peruk, guldgehäng, svart silkesfrans gehäng, silfversked med skruf i skaftet.
Värja med förgyllt mässingsfäste med äkta handkavel.
Blommerat väst o d:o byxor.
1 par nya stövlar.
1 par grå klädesbyxor med snörhål,
Grå klädeskappa med breda galoner kring kragen o 3 knappar av guldtråd vid halsen.
Lappmudd,
Spanskt rör.


Officershästarna med personal

stenbock-magnus-3-1712-1715
Magnus Stenbock till häst (självporträtt)

Generalstaben
Generalfälttygmästare 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
General av kavalleriet och Infanteriet 12 ridhästar, 24 trossklippare och 20 drängar.
Generallöjtnant dito 10 ridhästar, 22 trossklippare och 16 drängar.
Generalmajorer till häst och fot 8 ridhästar, 16 trossklippare och 12 drängar.
Generaladjutanter till häst och fot 4 ridhästar, 8 trossklippare och 4 drängar.
Generalgevaldiger 3 ridhästar, 6 trossklippare och 3 drängar.
Generalvagnmästare 2 ridhästar, 4  trossklippare och 3 drängar.

Infanteriet
Överste med Kaptenskapet 3 ridhästar, 12 trossklippare och 7 drängar.
Överstelöjtnant med dito 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Major sammaledes 2 ridhästar, 8 trossklippare och 5 drängar.
Kapten 1 ridhäst, 5 trossklippare och 3 drängar.
Regementskvartermästare 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.
Löjtnant eller Fänrik lika 1 ridhäst, 3 trossklippare och 2 drängar.

Kavalleriet
Överste med Ryttmästarskapet 6 ridhästar, 12 trossklippare och 8 drängar.
Överstelöjtnant med dito 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Major 5 ridhästar, 9 trossklippare och 6 drängar.
Ryttmästare 4 ridhästar, 6 trossklippare och 5 drängar.
Regementskvartermästare 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.
Löjtnant eller Kornett 3 ridhästar, 4 trossklippare och 3 drängar.

Kvartersordning, Malmö 10 Mars 1710

Munderingen för Karolinska musketerare åren 1700-21

1544455_10203427082532542_7479980587155234038_n

Uniform
Kappa av kommiskläde med två mässingsspännen och underfodrad med boj
eller
Pajrock av kommiskläde eller vadmal med 12 knappar och underfodrad med boj
Livrérock av kommiskläde fodrad med boj och linne. Knappar av tenn eller mässing
Tröja, kamisol eller väst av skinn eller kommiskläde med tenn- eller mässingsknappar
Byxor av skinn eller kommiskläde med knappar
Hatt (svart) med ylleband, snöre och knapp eller karpus av kläde och boj
Kommishandskar av sämskat bockskinn och styva kragar av sämskat buffelskinn
Ullstrumpor, långa dubbelstickade
Livréskor av vaxläder med mässingsspännen
Skjorta (linnelärft)
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti
Halsduk i olika färger av kattunlärft
Knäremmar av oxskinn med söljor i mässing

Släpekläder
Vadmalsrock (tex grå med blå krage och uppslag. Upplands reg 1718)
Vadmalsbyxor (tex grå)
Svenska skor

13244184_777629949040218_7833648624805958473_o

Övrig mundering
Bantlärrem. Oftast av sämskat oxskinn och 2 mässingsringar. En tvärhand breda med vidhängande kruthorn, smörjhorn samt fängnålsknippe.
Krutpung av bockskinn med mått
Kruthorn

Kruthorn för Österbottens regemente 1700

Kulpung
Smörjhorn/Smörjflaska
Ett knippe fängnålar. Ofta 3 st. Två av mässing och 1 av järn.
Skruvjärn
Skruvfil
Krats till musköt
Skurlapp
Kam med foder (luskam i skinnfodral)
Livgehäng av sämskat oxskinn med sölja av mässing. Skinnade bajonettaskor vid behov.
Låsbetäckare av svart smorläder
Musköthölster av svart smorläder
Flaska av koppar, trä eller förtent bleck med rem
Ränsel av ludet kalvskinn, sälskinn eller svart passerläder med rem och saltpung
Värjeband/portepé av olika kvalitet och kulör
Klapp till bantlärtaska (vissa regementen)
anders-rensnal-3
1 knippe rensnålar

Gevärssorter
Musköt (luntlås eller flintlås)
Muskötrem av svart smorläder med två svarta söljor
Kommisvärja med balja. Oftast m.1685 med varbalja
Bajonett med balja
Bantlärtaska av gott svart smorläder (gamla eller nya modellen)
Luntbetäckare (om truppen tex hade luntlåsmusköter)

14291772_10210568309224612_1033060872872233511_n
Klapp m. Livgardet till fot (till salu hos Tailor & Arms)

Marschpersedlar
Skjorta av blaggarn
Halsduk av kattunlärft
Nattmössa (stickad). Vit tex.
Marschskorde göres massiva med beksöm på sidorna och under botten” (Dalreg. 1717)
Fotsockor
Marschstrumpor (stickade)
Dammasker/snösockor av olika kulör och material

I krigets andra del, då den nyare bantlärremmen och bantlärtaskan kom infanteriet till del, så skulle det hänga 3 stycken saker från remmen; Fängnålarna, kruthorn samt smörjhorn. Vid vissa regementen hängde dock även en krutpung vid remmen. Fanns luntlåsmusköter vid förbandet kunde även luntan och luntbetäckaren vara fästad vid remmen

Den Karolinska Grenadjärmunderingen 1700-21

grenadiermossa-de-la-gardie-1a
Grenadjärmössa De la Gardie

Uniform
Kappa eller pajrock av kommiskläde
Livrérock av kommiskläde med foder av boj
Tröja, kamisol eller väst av skinn eller kläde
Byxor av skinn eller kläde
Hatt med snöre, karpus eller grenadjärmössa (se ovan)
Kommishandskar med bockskinnsgrepp och styva kragar av buffel (oxe)
Ullstrumpor, långa stickade (dubbelstickade)
Vaxlädersskor med spännen
Skjorta (linne)
Hårpung av svart lärft med halvsidenband uti
Halsduk i olika färger
Knäremmar av oxskinn med söljor i mässing

Släpekläder
Vadmalsrock (tex grå med blå krage och uppslag. Upplands reg 1718)
Vadmalsbyxor (tex grå)
Svenska skor

Övrig mundering
Grenadjär-bantlärrem av sämskat oxskinn
Krutpung med mått
Kruthorn
Kulpung
Smörjhorn
Ett knippe fängnålar (3 st.)
Skruvjärn
Krats
Skruvfil
Skurlapp
Kam med foder
Livgehäng (sämskat) med sölja av mässing och taska för bajonett
Låsbetäckare/musköthölster
Flaska av koppar, trä eller förtent bleck med rem
Ränsel med rem och saltpung
Värjeband/Portepé av skinn

granatvaska-karl-xii-3
Granatväska

Gevärssorter
Grenadjär-flintmusköt med rem eller Handgranatgevär/Bössemörsare (se nedan)
Kommisvärja med balja (från 1685 med varbalja)
Bajonett med balja
Kurtzgevär (Grenadjärunderofficerare 1718)
Grenadjär-bantlärtaska (ammunitionsväska)
Luntbetäckare
Granatväska (se ovan)
Handgranater (1-4 stycken/man) av olika pund. se nedan.
Lunta (tex 1-3 famnar/man)
Små grenadjärsnaffrar (borrar)
Grenadjärssättare

022sb2jacudm
Handgranat-gevär m.1700, även kallad Mörsarebössa
eller Bössemörsare.

K.M:t har utfärdat ett nytt reglemente om handgranaters kastande ur Bössemörsare. En del små stutsare eller bössor, på vilka dessa handgranatmörsare skola skruvas, skola lämnas till amiral. De äro mycket nyttiga särskilt vid landstigningar. Härav begäres 100 st. för 1701 från Jönköpings faktori. Handmörsarne kosta 6 dr/st.

Marschpersedlar
Skjorta av blagarn
Halsduk
Nattmössa (stickad)
Marschskor
Fotsockor
Marschstrumpor (stickade)
Damaskor/snösockor

svensk-handsgranat-1719
Svensk handgranat 1719 (vrakfynd)

Beridna grenadjärer
I den svenska armén dessa år fanns även en del beridna grenadjärer. Antingen ständigt beridna med hästtypen Klippare eller tillfälligt beridna med trosshästar (Armfeldts armé 1718). Hästmunderingen motsvarade i dessa fall många gånger dragonernas.

Förordning om Grenadierernes inrättande vid Infanterie den 20 November 1717.
Vid infanterie uti vardera av de fyra musköt-korpralskap, som äro det tredje, fjärde, femte och sjätte Korpralskap, bliva tre man till grenadjärer förordnade, gör tillsammans vid vart kompani 12 grenadjärer. Särskilda Över- och Underofficerare vid Regementet förordnas därvid att göra tjänst på kommenderingar. Desse Över- och Underofficerare indelas vid kompaniet på följande sätt: Är Regementet åtta kompanier så förordnas till Officerare av Grenadjärerna därvid;

Av Liv-Kompaniet, 1 Kapten och 1 Fältväbel.
Av Överstelöjtnantens kompani, 1 kapten och 1 Fältväbel.
Av Majorens kompani, 1 Löjtnant och 1 Sergeant.
Av ett kompani av Överstelöjtnantens bataljon, 1 Löjtnant och 1 Sergeant.
Av ett kompani av Liv-bataljon, 1 Fänrik och 1 Förare.
Av ett kompani av Överstelöjtnantens bataljon, 1 Fänrik och 1 Förare.
Av ett kompani av Liv-bataljon, 1 Rustmästare.
Av ett kompani av Överstelöjtnantens bataljon, 1 Rustmästare.

Är Regementet fler kompanier starkt, så tages på lika sätt Över- och Underofficerare därtill av de övriga kompanierna.

Dessa Grenadjärer såväl Officerare som Gemena, när de är med Regementet i fält, stå de fria för alla ordinarie kommenderingar, men däremot färdige att gå ut när extra kommenderingar ske skola, blivandes de kommender-rullan med E. bemärkte.

När Regementet är uppställt eller marscherar och Grenadjärerna äro tillstädes, så drages de intet ut, och sättes intet särskilt tillsammans utan bliva ståendes var vid sitt kompani deras nummer, och deras Över- och Underofficerare ställa sig vid de  kompanier de äro delte till, så framt ej i särskilt mål annorledes befalles.

När alla Grenadjärer på långvarig kommendering kommenderas ifrån Regementet, så kommenderas med dem 1 Mönsterskrivare och 1 Profoss av Regementet och 1 Trumslagare av var Bataljon.

På det Över- och Underofficerare vid Regementet till de ordinarie kommenderingar ej måtte tryta, igenom Grenadjär-Officerarnas uteslutande från samma kommenderingar, alltså tillsättes vid vart kompani Över- och Underofficerare, utom det vanliga talet, av dubbla Över- och Underofficerare, av vart slaget så många som de äro, som äro förordnade att föra Grenadjärerna, så att vid en del kompanier komma att vara tre Kaptener, och vid en del kompanier 3 Löjtnanter eller 3 Fänrikar, och även så komma fler Underofficerare att vara vid vart Regemente.

Profosser och Trumslagare bliva ej flera tillsatte än fem vid vart kompani.

Vart Kompani bör vara försett med 2 Timmermansyxor, 4 Timmermans-bårar och 2:ne handsågar. Dessa redskap föres i marschen ömsom av kompaniets manskap, eller ock lägges på trossen, att fortbringas. Dessutom föres med på Trossen 8 kompanispadar och 4 hackor med pikar på ena änden.
stawert-uppland-kopia
Grenadjärer som skjuter iväg sina granater från fyrkanten

Grenadjärernas handgrepp
1=Luntan mellan fingrarna
2=Musköten i högra handen
3=Skyldrar med Musköt
4=Musköt på axlan
5=Sänker eder Musköt
6=Tager med höger handen under hanen
7=Presenterar eder Musköt
8=Musköt i vikten
9=Spänner upp hanen
10=Lägger an
11=Giv fyr
12=Bräcker av
13=Fattar Remmen
14=Kastar eder Musköt på ryggen
15=Fattar Luntan och sätter honom vid Tummen
16=Fattar Granaten
17=Öppnar med Tänderna
18=Tummen på Brändröret
19=Blåser av Luntan
20=Tänder på och kastar
21=Tager Luntan och sätter honom till sin förra ort
22=Fattar remmen med Musköt
23=Presenterar eder Musköt
24=Vänster svänger eder med musköt till Bajonetten
25=Fattar Bajonetten
26=Drager ut och presenterar eder Bajonett
27=Sätter honom vid Musköten
28=För ut fäller Bajonett mot man
29=Stöter ut
30=Musköten i vikten
31=Halvspänner hanen
32=Blåser och torkar ur pannan med Tummen
33=Slår fängkrut på pannan
34=Gör igen pannan
35=Skakar och blåser av pannan
36=Vänster svänger eder till laddning
37=Fattar laddningen
38=Öppnar med Tänderna
39=Slår krut i Musköten
40=Kulan ur munnen
41=Förladdningen ur hatten
42=Tager ut laddstaken och presenterar honom
43=Kastar om kort av mot bröstet
44=Sätter honom i Musköten
45=Förer neder förladdningen
46=Tager ut laddstaken och presenterar honom
47=Kastar om kort av mot bröstet
48=Sätter honom till sin ort
49=Till höger presentera eder Musköt
50=Skyldrar med Musköt
51=Musköt för foten
52=Lägger neder edert Gevär
53=Tager upp edert Gevär
54=Skyldrar med Musköt
55=Fattar Remmen
56=Kastar eder Musköt på ryggen
57=Fattar Remmen med Musköt
58=Presenterar eder Musköt
59=Vänster ställer eder med Musköten
60=Tager av presenterar Bajonetten
61=Sätter honom i sin förra ort
62=Till höger presentera eder Musköt
63=Skyldrar med Musköt
64=Kastar om edert Gevär
65=Gevär av

Enär exerceringen är till ända med Grenadjärerna kommenderas gevär på hand.

 

Den yngre karolinska livrocken för infanteriet

Östgöta 3-männingar år 1721
Livrockar av gott mörkt blått commiskläde med dubbel brett gult gott och försvarligt commisboj till foder.
Gula klädeskragar och uppslag.
12 vita trådknapphål frammantill med platta tennknappar utan öppna rocktaskor, dock blinda trådknapphål med 3 knappar på var taska och 1 knapp uti vardera sidan med sin fulla längd och vidd, utan ovanliga skarvar, samt öppen klapp för bandeleret på vänstra axel med knapp därtill.
Källa: Krigskollegii brev 1721 (5865).

Material- och knappåtgång för väst/camisol samt tröja.

Värt att notera är att plagget i fråga, hos de svenska artilleriet i Tyskland, konsekvent kallade plagget för camisol, medans man på svensk botten kallade underplagget både för väst eller camisol. Det och många fler exempel, torde betyda att det rör sig  om samma typ av plagg fast materialåtgången är lite olika beroende av bredderna på tygrullarna som synes.

Camisol:
3 aln gult kläde, 8 kvarter brett.
6 aln grått linne till foder.
18 st. tennknappar.
Källa: Kronobergs regemente 1714. Krigskollegii brev (3357).

Väst:
2 1/2 aln gult kläde, 9 kvarter brett.
4 aln blaggarn.
18 st. Knappar.
Källa: Västgöta 5-männingsregemente 1712. Krigskollegii brev (4931).

Väst (Gemena, trumslagare, profosser, hovslagare, pistolsmed mfl).
2 ½ aln chamoifärgat kläde
5 aln lärft.
24 st. knappar.
Källa: Upplands ståndsdragoner Krigskollegii brev 1717 (2285).

Väst (Korpraler, Underofficerare, Hautboister, Reg. Väbel mfl).
2 ½ aln chamoifärgat kläde.
6 aln lärft.
24 st. små knappar.
¾ lod kamelgarn
Källa: Upplands ståndsdragoner Krigskollegii brev 1717 (2285).

Klädeströja:
2 ½ aln blått kommiskläde av 9 kvarts bredd.
Foderväv.
18 st. knappar av tenn.
Källa: Generalmönsterrulla för Stralsundska regementet 1724.

Tröjan, med samma syfte som väst/camisol, förekommer också som underplagg. Men detta plagg skilde sig en aning från väst/camisol enligt Livregementet till häst:s Generalmönsterrulla och Adelsfanans upphandlingar 1709 tex. I båda dessa handlingar undras det om man skall beställa skinn-camisoler eller skinn-tröjor åt ryttarna.